(obs detta kan blir långt) JA du en resome vad har hänt sen sist. Marit och jag har gått isär efter gemensamt beslut. Jag trodde jag inte hade känslor kvar men det hade jag tydligen då men som det verkar och känns inte längre eller så är det bara jag som accepterat det nu, fan vet och orkar inte bry mig =). Vet att det var sju jävla jobbigt att ta sig ur det iaf, var väl mer eller mindre fördig för överdos tabletter eller annat roligt. Men vet vilka som är mina vänner nu (tack ska ni ha ingen nämd ingen glömd) och vilka som bara är jobbiga och inte ska räknas till vänner utan kanske skit stövlar istället. JA den som läser detta borde faktiskt veta vilken kategori den ska tillhöra.
JA ja skitsamma jobbigt var det iaf. Bor i Stöllet nu iaf med Eddie i en liten etta samtidigt som jag försöker lära mig att svetsa i Hagfors men det går så där med närvaron, håller på å lagar en tand jag slog sönder på Swingcut så det gör jävligt ont efter tandläkaren varit å rotat i roten (haha den var bra).
Joar är är och hälsar på ibland men mått pyton psykiskt ett tag nu så fan knappt stått ut emd mig själv men imorgon ska han hit JIPPI fan längtar=)
Vad har hänt mer då hmm. Tillbringade påsk helgen i Karlstad å tror fan det räddade livet på mig.
NU ska jag faktiskt skriva om något som gjort mig ganska förbannad under separationen. ALLA TYCKTE SYND OM MARIT. Var inte en jävel förutom min älskade familj som brydde sig om hur det var med mig. INTE EN ÄNDA JÄVEL förrutom dom jag talade om det för. Så jag bara tackar nu vet jag vilka som står mig nära och vilka jag ska hålla ännu närmare. (Man håller sina vänner nära och sina fiender ännu närmare)
Men men ska försöka skriva här oftare men kan inte lova något
Mange signing out
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

3 kommentarer:
Står vid din sida, vet vad som hänt och stöder dig!
Jo jag vet och tackar dig för det kära mor.
Jag har tänkt på dig, Magnus men jag har inte heller vetat exakt vad som hänt. Jag har väl hört litegrann från mamma och Emma men har väl tänkt att du får berätta själv när du är mogen. Vi är ju heller inte så nära på det sättet så det är svårt att veta hur man ska ta upp det. Jag tycker att det är kul att läsa Marits blogg så det är därför jag har kommenterat där då och då. Men såklart trist att du har känt dig bortglömd. Jag hoppas i alla fall att livssituationen ordnar upp sig och att det blir lite stabilitet så småningom med kanske varannan vecka med Joar eller vad som nu passar er. Kul att höra att du går en utbildning också!
Skicka en kommentar